Folksam om klimathotet: ”Försäkringsbolagens ansvar vid naturkatastrofer stannar inte vid premiesättningen”
21 november 2000 | Taggar: Jan Snaar, klimathotet, koldioxidutsläpp, naturkatastrofer, växthuseffekten | Kategorier: Miljö
Översvämningarna i Arvika aktualiserar på nytt vad det ska kosta att försäkra sig mot naturskador. Blir det dyrare om stormar och översvämningar blir vanligare och åstadkommer större skada? – Det är ingen oviktig fråga, säger Folksams miljöchef Jan Snaar. Om vi skulle få en radikalt förvärrad skadebild, till exempel efter återkommande naturkatastrofer, kan höjda premier till sist bli ofrånkomliga. Men de viktigaste frågorna idag är: vad beror det ökande antalet svåra naturskador på? Kan vi själva göra något konkret åt grundorsaken?
Om klimatförändringar till följd av växthuseffekten ligger bakom naturskadornas ökande antal i Sverige och övriga världen – då står inte bara försäkringsbranschen inför en allvarlig utmaning, utan näringslivet och samhället som helhet.
Folksam vill därför utmana i första hand storföretag och andra försäkringsbolag att anta miljöregler som konkret minskar koldioxidutsläppen inom den egna verksamheten.
Minskat bilåkande
En tredjedel av alla koldioxidutsläpp kommer från fordonstransporter. Därför ska Folksam nu minska bilåkandet inom företaget med 20 procent. Ett exempel: År 1999 körde man 7 700 000 km i tjänsten. Det innebar utsläpp av 1 309 00 kg koldioxid. En minskning av bilåkandet med 20 procent skulle medföra en reducering av utsläppen med 261 800 kg per år. Vidare ska resor i tjänsten göras med tåg istället för med flyg eller bil.
- Om man tänker sig hundra resor på sträckan Stockholm – Göteborg så blir skillnaden i utsläpps-nivåer himmelsvid beroende på vilket transportmedel som väljs. Bilalternativet skapar utsläpp på 8 269 40 kg, medan flyget släpper ut 7 007 20 kg. Med tåget stannar koldioxidutsläppen vid 0,27 kg.
- Inför ett så stort problem som växthuseffekten är ett försäkringsbolags ansvar tvåfaldigt, menar Jan Snaar. Dels gäller det naturligtvis att hålla nere premierna genom en klok återförsäkringspolitik. Dels ligger det i försäkringsbolagens särskilda intresse att ta intiativ till att växthuseffekten bekämpas på bred front, hur stort och ogripbart problemet än ter sig.
- Att skärpa transportpolicyn för att bekämpa en global växthuseffekt kan kanske tyckas futtigt, säger Jan Snaar. Samtidigt står det klart att även enkla organisationsförändringar i företagen kan bidra till stora miljöförbättringar.
- I detta ligger också utmaningen till resten av näringslivet, där ytterst få om ens några företag har genomfört miljöskärpningar inom den egna verksamheten motsvarande dem som vi nu har gjort.
- Om de svenska storföretagen kunde sänka koldioxidutsläppen med 20 procent i sin löpande verksamhet, då kunde vi faktiskt börja åstadkomma positiva förändringar på klimatområdet, avslutar Folksams miljöchef Jan Snaar.
För ytterligare information, kontakta:
Jan Snaar, miljöchef Folksam, tel 08-772 65 63, 070-597 10 30
Pressekreterare på Folksam: Lars Åkerkvist, tel 08-772 60 77, 0708-31 60 07
Michael Jonsson
2009-12-15 kl 21:22
Hej.
Jag har sedan 3 år drivit ett företag som jobbar med alternativa emballagemöjligheter såsom plast istället för trä t.ex.
Vi har tagit fram en räknemodul som vi i samarbete med Volvo Lastvagnar AB, Scania och Green Cargo fått validerad och verifierad av Shenker Consulting AB.
Denna räknemodul har vi visat på diverse mässor såsom ScanPack, Easyfair Transport och Logistik, m.fl.
Vi kan med hjälp av denna räkne modul som bygger på att man genom viktbesparingar kan påverka miljöutsläppen såsom Koldioxid, Kväveoxid, Kolväten, Partiklar, Damm samt Svaveldioxid från lastbilar, vi kan även få ut den exakta bränslebesparingen per år baserat på aktuell körsträcka.
För att ge dig ett exempel så att du förstår vad jag menar (detta är verifierade siffror).
Vi kan ta ett stora Svenskt wellpapp företaget som idag ligger i toppen på Folksams lista för mest miljömedvetna företag.
Företaget skickar idag ut 16000 pallar per vecka med sitt gods. Företaget använder idag en EUR träpall som väger 30 kg, företaget skulle istället kunna använda en motsvarande plastpall som endast väger 10 kg vilket skulle generera en besparing på 20 kg per pall d.v.s en viktbesparing på hela 320 ton per vecka eller 16 000 ton per år om vi räknar på att dom har produktion 50 veckor per år.
Låt säga att detta företaget transporterar sin hela årsvolym med gods 1000 mil vilket givetvis är i underkant eftersom företaget levererar över hela Europa men vi kan räkna på 1000 mil då det är en greppbar siffra som mer än väl bör räcka till för att företagets ledning bör reagera.
Denna viktbesparing på 16 000 ton per år samt 1000 mil total transportsträcka genererar en miljöbesparing enl. följande:
Koldioxid: 1 024 000 ton per år
Kväveoxid: 8 480 ton per år
Kolväten: 8 320 kg per år
Partiklar: 1 760 kg per år
Damm: 2 560 kg per år
Svaveldioxid: 1 360 ton per år
Samt en bränslebesparing på 800 000 liter diesel.
( Dessa siffror är baserade på Euro 5 motorer )
Lägg dessutom till att eftersom företaget i fråga betalar alla sina frakter baserat på transportvikt kan dom även räkna hem en fraktkostnads minskning på ca 32 000 000 kronor baserat på en kostnad av 2 kronor / kilo.
Man kan ju börja fundera på om detta företaget verkligen är så miljömedvetet som det verkar tyckas enl. Folksams lista över mest miljömedvetna då dom inte byter ut pallen eftersom det har enl. dom själva med politik att göra, de är ju ett träbaserat företag.
Efter att vi har pressenterat denna räknekalkyl hos diverse företag såsom Volvo AB, Schenker, DSV, DHL, Ericsson AB m.fl. har alla sagt att detta måste regeringen få se och ta del av så att det kommer ett beslut eller direktiv därifrån men när jag som näringsidkare tar kontakt med vår kära regering, kommuner, landsting etc. då får jag höra att dom inte kan ta del av informationen p.g.a. att jag har ett ”incitament” i detta !! ”och så intressant var det för regeringen att göra något för miljön !!”
Jag bryr mig inte om jag tjänar pengar på att regeringen tar tag i detta och väljer plastpall eller stålpall eller något annat, jag vill visa att i alla dessa diskussioner om miljöbesparingar etc. har man glömt en väldigt viktig och enkel sak som har stor betydelse d.v.s. lastbäraren som idag är en gammal träpall och som man alltid har använd p.g.a. traditioner ”man har alltid gjort så” heter det.
Jag hoppas att detta brev kan bidra till en tankeställare hos Dig samt dina kollegor, jag kommer gärna och gör en presentation för att ge er mer ”kött på benen” ang. detta.
Jag har i detta brevet enbart berört pallen men har även material för att titta på andra typer av emballage där otroligt stora både ekonomiska och miljörelaterade besparingar kan göras.
Med Vänliga Hälsningar
Michael Jonsson