Låt äldre slippa reavinstskatten

Framtidens äldreomsorg kräver mer resurser och de flesta bedömer att de äldre själva måste stå för en större del av finansieringen. Därför bör äldre ges möjlighet att slippa reavinstskatten när de säljer sin bostad, skriver Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker.

Världen rusar allt snabbare, men vårt åldrande går allt långsammare och livet blir allt längre. Sedan början av förra seklet har den förväntade livslängden i Sverige ökat med 25 år. De som föds i dag förväntas leva till 85–90 år. Och sannolikt har Sveriges första 150-åring redan lämnat BB. Av landets befolkning är 20 procent äldre än 65 år, vilket motsvarar 1,9 miljoner människor. Andelen ökar till 24 procent år 2040 eller 2,6 miljoner människor.

Fler äldre betyder ökade kostnader för sjukvård och äldreomsorg. Redan i dagsläget har kommunerna betydande svårigheter att matcha behovet av äldreomsorg. Försiktiga beräkningar pekar på en kostnadsökning på runt 50–60 procent för att klara dagens ambitionsnivå. En nivå som få av de äldre och deras anhöriga  är nöjda med.

Framtidens äldreomsorg kräver mer resurser och de flesta bedömer att de äldre måste stå för en större del av finansieringen själva. Resurser som ofrånkomligt kommer att vara mycket begränsade. Särskilt de äldres, på grund av den allmänna pensionen faller. På mindre än tio år har den allmänna pensionen minskat från 61 till 49 procent av slut­lönen. Inte blir det heller lättare för individen att kompensera denna standardminskning med eget sparande framöver när regeringen och den röd­gröna oppositionen är överens om att slopa avdragsrätten för pensionssparande.

Pensionen är inte dagens eller morgondagens pensionärers enda ekonomiska tillgång. Den genomsnittliga nettoförmögenheten bland landets yngre pensionärer kan uppskattas till drygt 1 miljon kronor, merparten bundet i deras bostäder. I storstäder har pensionärerna sett priserna på sina bostäder öka kraftigt de senaste åren, vilket exempelvis har drivit upp Stockholmspensionärernas nettoförmögenhet till 2 miljoner kronor. Priserna kan förväntas stiga ytterligare mot bakgrund av Riksbankens senaste sänkning av styrränta från 0,75 till 0,25 procent. Men få pensionärer flyttar trots att många vill. Särskilt bland de som är äldre än 80 år på grund av att deras bostäder är för stora och dåligt anpassade efter deras behov.

I Boverkets senaste marknadsrapport, ”Låst läge på bostadsmarknaden”, är huvudförklaringen den höga reavinstskatten vid försäljning av villor och bostadsrätter som gör det särskilt olönsamt för äldre att byta bostad. Reavinstskatten för en villa som köptes 1998 och som säljs i år uppgår i genomsnitt till 300 000 kronor. Många äldre har bott betyd­ligt lägre tid i sin villa eller bostadsrätt och därmed kan vi anta att deras reavinstskatt blir avsevärt högre. Därför är det inte förvånande att äldre väljer att bo kvar och i många fall också tecknar senior­lån för att kapitalisera en del av fastighetens värde och i slutändan låter dödsboet betala reavinstskatten. Därmed frigörs inte kapital för ny­produktion av exempelvis senior- och trygghets­boende för äldre, utan används för kortsiktig konsumtion.

Det finns alltså starka skäl att reformera reavinstskatten. Det är viktigt att en sådan reform vilar på en lämplig avvägning som tar hänsyn till statens behov av tillförlitliga skatteintäkter, främjar en sund bostadsmarknad och stärker individens möjligheter till egen försörjning på ålderns höst. Det skulle kunna åstadkommas genom en generell och stegvis sänkning av reavinstskatten och en möjlighet till skattebefrielse för personer över 65 år.

Möjligheten att slippa reavinstskatten bör dock vara kopplad till att individen antingen använder försäljningsvinsten till att skaffa ett trygghets- eller serviceboende eller tecknar en livränteförsäkring till motsvarande belopp med en utbetalningsperiod på minst tio år. Livräntan bör givetvis vara fri från inkomstskatt under utbetalningstiden, vilket kan motivera en beloppsbegränsning för hur stor del av försäljningsvinsten som intecknas i försäkringen.

Effekter av en omläggning av reavinstskatten
enligt ovanstående skiss kan förväntas:

• Stimulera produktionen av trygghets- och serviceboende, vilket minskar behovet av äldreomsorg och senarelägger tyngre vård- och omsorgsinsatserna för äldre. Därmed minskar framtidens kostnader för äldreomsorgen.

• Stärka kvaliteten i äldreomsorgen när fler äldre har ett boende som är anpassat efter deras behov. Samtidigt förbättras arbetsmiljön för personalen.

• Höja pensionärernas ekonomiska standardtrygghet när den nya livränteförsäkringen kan kompensera tappet i den allmänna pensionen.

• Öka rörligheten på bostadsmarknaden genom större utbud av bostäder vilket effektiviserar ­användningen av den befintliga bostadsstocken. Bostadspriserna och hushållens skuldsättning kan också förväntas dämpas av ökad rörlighet.

Troligen skulle motsvarande effekter uppnås ifall det blev dyrare att bo och billigare att flytta genom en rejäl höjning av fastighetsavgiften och avskaffande av reavinstskatten. Men sådana förändringar kräver dels bred parlamentarisk förankring, dels en lång infasningsperiod för att inte skapa ofördel­aktig förmögenhetsöverföring mellan generatio­nerna. Med en generell och stegvis sänkning av reavinstskatten och en möjlighet till skattebefrielse för personer över 65 år skulle däremot kunna sjösattas relativt snabbt, samtidigt som vi skaffar oss tid för att bygga en äldreomsorg som svarar mot våra förväntningar.

HÅKAN SVÄRDMAN

välfärdsanalytiker, Folksam

Följ oss på