– Ofta är det småbilsklassen som ger avkall på säkerheten, men här ser vi en intressant utveckling bland årets nya bilar. VW Up är den första och enda bilen av de minsta småbilarna som har autobroms i standardutrustningen. Nya Seat Mii, Lexus Ct200 och Ford Focus är exempel på mindre bilar som erbjuder autobroms som tillval, säger Anders Ydenius, trafikforskare Folksam.

Autobroms är ett av de säkerhetssystem som har stor effekt när det gäller att minska skaderisken vid en krock. Folksams beräkningar visar att antalet skadade och dödade skulle minska med minst 20 procent om alla bilar hade autobroms av dagens standard.

– Det är glädjande att småbilsklassen är med på banan med det senaste inom säkerhetsutrustning. Autobroms är något som inte ens många av de stora och dyra bilarna har, säger Anders Ydenius.

När det gäller hållbarhet, det vill säga bränsleförbrukning och utsläpp av CO2, har kraven skärpts rejält jämfört med förra året. Ändå är det 11 procent av de nya årsmodellerna som klarar kraven både för både förbrukning och säkerhet.

– Det har aldrig funnits så många säkra bilmodeller med så låg förbrukning. Men vi kan tyvärr konstatera att utvecklingen från fossila bränslen till alternativa går långsamt och att utbudet av exempelvis säkra elbilar är väldigt begränsat, säger Karin Stenmar.

Folksam har valt ut de snålaste bilarna i varje storleksklass från listan av 56 godkända bilmodeller och skapat en bäst-i-klassen-lista. Den består av nio modellversioner med de lägsta utsläppen av CO2:

För den fullständiga listan över 2012 års säkra och hållbara bilar se: www.folksam.se/testergodarad/branyabilar

För att ge nybilsköparna en extra morot att göra ett säkert och hållbart val ger Folksam en extra rabatt på försäkringspremien för de bilar som klarar båda kraven.

– Rabatt på bilförsäkringen är vårt sätt att stimulera konsumenterna att välja en bil med hög krocksäkerhet och låg bränsleförbrukning, säger Anders Ydenius.

Fakta om Folksams granskning av säkra och hållbara bilar
De bilar som köps idag kommer att rulla på våra vägar i många år och får därför stor inverkan på både säkerhet och miljö för lång tid framöver. Därför har Folksam för femtonde året i rad genomfört en granskning av biltillverkarnas nya bilmodeller. Jämfört med 2012 års granskning har Folksam skärpt miljökraven – förbrukningskraven är nu viktbaserade och är lika med de CO2-utsläppskrav som gäller för EU 2015.

För ytterligare information
Anders Ydenius, trafikforskare Folksam, telefon 08-772 62 86, 0708-31 62 86
Karin Stenmar, miljöchef Folksam, telefon 08-772 65 63, 0708-31 66 76

Folksams undersökning 2011 ”Hur säker är bilen?” är den trettonde upplagan och omfattar 172 bilmodeller. I säkerhetsrankningen från Folksam hamnar Toyota Avensis 03-08, Volvo S60/V70/ S80 98-06, Honda Accord 94-98 och Renault Laguna 94-01 i topp. Samtliga har minst 30 procent högre säkerhet än medelbilen. Bästa resultat delas av Toyota Avensis 03-08 och Volvo S60/V70/S80 98-06, båda ca 32 procent säkrare än medelbilen.

Bland de minst säkra återfinns Citroën AX 87-93, Citroen BX 83-93 och Renault 5 85-90. Men även nyare bilar som Hyundai Accent (99-06), Honda Civic (92–96), Fiat Punto (94- 99) och Renault Clio (91-98) visade dåliga resultat.

Både krocktester och verkliga olyckor visar att bilar blir allt säkrare. Men hur stämmer resultaten överens? En jämförelse mellan Euro NCAPs krocktestresultat och Folksams resultat visar att bilar med 5 stjärnor har cirka 30 procent lägre risk jämfört med 2-stjärniga bilar. I samma jämförelse kan vi se att 5-stjärniga bilar har cirka 80 procent lägre risk för dödande skada jämfört med 2-stjärniga. Vi kan konstatera att bilar med bra resultat i krocktester generellt också visar en mycket hög säkerhet i verkliga krockar.

Många liv kan räddas med fler nya bilar i trafiken
Om alla köpte bilar ur den högsta säkerhetsklassen i 2011 års upplaga av ”Hur säker är bilen?”, skulle detta minska antalet döda och invalidiserade i biltrafiken med 30 procent.

• Vi kan konstatera att säkerhetsutveckling de senaste 5 åren inte varit lika stark som väntat. Det kan vara ett tecken på att bilfabrikanters fokus har ändrats mot olycksförebyggande system såsom autobroms säger Anders Kullgren, trafikforskningschef, Folksam.
• Bilfabrikanternas satsning på olycksförebyggande system ser vi positivt på. Något vi förväntar oss ska ge stor effekt på trafiksäkerheten är system som automatiskt bromsar in innan krock, vilket lindrar krockkrafterna eller gör att krocken undviks helt. Här är det viktigt att bilköparna efterfrågar sådana system för att påskynda utvecklingen, säger Anders Kullgren.

Den nya rankningslistan över säkra och mindre säkra bilar återfinns på folksam.se/hursakerarbilen tillsammans med hela rapporten samt tabeller och diagram.

Om undersökningen
Folksam har presenterat ”Hur säker är bilen?”  ungefär vartannat år sedan 1983. 2011 års upplaga bygger på analys av 115 000 verkliga krockar och 31 500 skadade personer. Krockarna har inträffat mellan 1995 och 2010.

För ytterligare information:
Anders Kullgren, trafikforskningschef Folksam, tel: 08-772 74 35, 0708-31 68 35

Maria Krafft, funktionschef Trafik och miljö Folksam, tel: 08-772 71 84, 0708-31 62 26

Anna Karin Wallberg, presschef, 08-7726212, 0708-316802

[slideshare id=9081185&doc=folksam-hur-saker-ar-bilen-presentation-110831041613-phpapp01]

”Hur säker är bilen?” bygger på utfallet av verkliga trafikolyckor, som registrerats och analyserats av Folksams trafiksäkerhetsforskare. Årets rapport baseras på
115 000 bilkrockar och 31 000 skadade personer som inträffat i Sverige mellan 1995 och 2010.

På presskonferensen kommer Folksams trafiksäkerhetsforskare bland annat redogöra för:

• Vilka är de säkraste bilarna, och vilken placerade sig i topp?
• Hur väl stämmer Euro NCAPs krocktester överens med Folksams säkerhetsklassning?
• Vilken säkerhetsutveckling har vi kunnat se och vad kan vi förvänta oss framöver?

Statistiken för cykelolyckor har tidigare baserats på polisrapporter. Det har inneburit att skador klassats fel, men främst att de flesta singelolyckor på cykel inte kommit med i statistiken då de inte varit kända av polisen.

Med det gamla sättet att beskriva skadors konsekvenser var det cirka 2 000 svårt skadade bilåkande och 300 svårt skadade cyklister per år.

– Nu vet vi bättre. Med det nya sättet att utvärdera trafikolyckors konsekvenser sker lika många personskador som leder till hälsoförlust på cykel som i bilolyckor, cirka 1700 per år för respektive grupp, säger Maria Krafft.

Konsekvenserna av de osynliga cykelolyckorna har främst betydelse för alla huvudskador som inträffat. Av de 3 329 cykelolyckor med huvudskador som registrerades på landets sjukhus mellan 2008 och 2010 hade 1 830 kunnat undvikas om cyklisten använt cykelhjälm, visar den nya statistiken från Folksams trafikforskning.

Huvudskador leder betydligt oftare till livslånga problem jämfört med andra skador. Därför är det extra viktigt att samhället känner till dess omfattning för att ta rätt beslut när man ska prioritera förebyggande åtgärder i trafiken anser Maria Krafft. Många kommuner har ännu inte uppfattat den ”nya sanningen” som ställer trafikolyckors konsekvenser i en ny dager.

– Det har lagts stor kraft på att förebygga olyckor i biltrafiken. Mitträcken, hastighetsändringar och fartkameror har varit mycket effektiva. På cykelsidan finns tyvärr inga motsvarande insatser. Det cyklisten själv kan göra är att använda cykelhjälm, den har stor betydelse för att förhindra skallskador.

Antal cykelolyckor rapporterade av polis respektive av akutsjukhus under 2010

Cykelolyckor 2010 Rapporterade av polis Rapporterade av akutsjukhus
Halland 50 372
Norrbotten 27 225
Skåne 442 1986
Stockholm 359 1281
Värmland 28 363
Västerbotten 61 667
Västmanland 54 556
Västra Götaland 215 935
Totalt i Sverige 1 781 10 361

Antal huvudskador som hade kunnat förhindras med cykelhjälm
Regioner med mer än 100 huvudskador redovisas. Tabellen baseras på inrapporterade skador från akutsjukhusen 2008- 2010.

Antal huvudskador utan hjälm Antal huvudskador som kunnat förhindras med hjälm
Halland 142 78
Norrbotten 145 80
Skåne 730 401
Stockholm 485 267
Värmland 101 56
Västerbotten 341 187
Västmanland 164 90
Västra Götaland 316 174
Totalt i Sverige 3 329 1 830

Fakta:

· Det nya nationella hälsomåttet (Risk för medicinsk invaliditet) används sedan 2010.
· Många skador som initialt kan tyckas lindriga, till exempel lättare hjärnskakning kan leda till livslånga problem med minnessvårigheter, kronisk huvudvärk eller synrubbningar. Det nya systemet tar hänsyn till hur stor risken är att en viss diagnos leder till kroniska besvär.
· Ett 30-tal cyklister skadar sig varje dag så allvarligt i trafiken att de måste uppsöka sjukhus.
· Det är 10 000 cyklister per år.
· Av dem får knappt 20 procent bestående men.

*Rapportering från akutsjukhus kombinerat med en riskmetod som värderar risken för medicinsk invaliditet för olika personskador.

För ytterligare information:
Maria Krafft, funktionschef Trafik och miljö Folksam, telefon 0708-31 62 26
Andreas Jerat, presschef Folksam, telefon 08-772 62 12, 0708-31 58 01

Varje år dör i genomsnitt 4 personer och 35 skadas svårt i bussolyckor på svenska vägar. Antalet svårt skadade och dödade i bussolyckor har varit oförändrade i flera år vilket kan jämföras med bilolyckor där antalet dödade stadigt minskar. Den främsta orsaken till personskador på passagerare i buss är vältningolyckor. Vid sådana olyckor kan bältesanvändning vara helt avgörande för hur väl en person klarar sig.
– Om det händer en bussolycka så är bältet det överlägset bästa skyddet. Att göra bussen mer krocksäker är meningslöst om obältade passagerare flyger runt som vantar i bussen vid en olycka, säger Sigrun Malm, trafikforskare Folksam.
Information påverkar bältesanvändningen
Folksams undersökning genomfördes för att svara på i vilken utsträckning lagen om bältesanvändning i buss efterlevs samt om information om bältesanvändning i bussen har någon effekt. 
Resultaten visar att:

· I genomsnitt använder 30 procent av bussresenärerna bälte.
· I bussar utan information om bältesanvändning använder 24 procent bälte.
· I bussar med information om bältesanvändning använder 33 procent bälte.

– Bussar är ett förhållandevis säkert transportmedel, men om olyckan är framme så kan konsekvenserna för passagerarna bli katastrofala. Därför är det viktigt att få upp bältesanvändningen i bussar ytterligare, säger Sigrun Malm. 
Lagen om bältesanvändning i bussar utrustade med bälten infördes 1999. Sedan 2004 ska alla bussar vara utrustade med bälten (undantaget bussar i stadstrafik som har dispens). Bussbolagen är skyldiga att muntligen eller skriftligen informera resenärerna om att använda bälte, men det är individen som ansvarar för att bältet används. Utebliven användning kan leda till böter.

För ytterligare information:
Sigrun Malm, trafikforskare Folksam, telefon 08-772 74 48, 0708-31 54 48
Andreas Jerat, presschef Folksam, telefon 08-772 62 12, 0708-31 58 01
* Genomfördes som observationsstudie på plats vid bussresor under oktober 2010 till mars 2011. I studien ingick totalt 26 bussresor med fyra olika bussbolag och med 515 observerade passagerare.
** Omfattar ej bussar i stadstrafik. 

Bland bäst-i-klassen-bilarna är Ford, Volkswagen och Volvo de tillverkare som erbjuder flest modeller (tre var), det vill säga snåla och säkra bilar i flera storleksklasser. Följande modellversioner har Folksam utsett till bäst i klassen:
[image]– Bilens säkerhetsstandard är en av de viktigaste faktorerna för att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken, därför är den här listan så viktig. Men den gör inte avkall på miljön. Bilarna har lägst CO2-utsläpp-utsläpp i respektive klass, säger Anders Kullgren, trafikforskningschef Folksam.

Autobromssystem är ett system som Folksam bedömer avsevärt ska kunna reducera krockvåldet vid olyckor. Folksams beräkningar visar att antalet skadade och dödade kan minska med 20 procent om alla bilar hade autobroms. I vinnarlistan finns två modeller, Toyota Prius Executive och Volvo V70 Bi-Fuel, där autobroms går att välja som tillval.

Bilar som klassificeras som miljöbilar har ökat i antal de senaste åren och andelen miljöbilar som klarar Folksam säkerhetskrav har stadigt ökat. Men i år bryts trenden. Av de miljöbilar som finns i utbudet 2011 klarar 30 procent säkerhetskraven, det är en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2010.

För den fullständiga listan över 2011 års säkra och hållbara bilar, besök www.folksam.se/testergodarad/branyabilar 

Fakta om Folksams granskning av säkra och hållbara bilar
De bilar som köps idag kommer att rulla på våra vägar i många år och får därför stor inverkan på både säkerhet och miljö för lång tid framöver. Därför har Folksam för fjortonde året i rad genomfört en granskning av biltillverkarnas nya bilmodeller. Jämfört med 2010 års granskning har Folksam skärpt både miljökraven och säkerhetskraven. Nytt i årets granskning är krav på godkänt fotgängarskydd samt höjt krav på bältespåminnare. Miljökraven har också skärpts – bränsleförbrukningskraven har sänkts med cirka 0,1 liter/100 kilometer.

För ytterligare information:
Anders Kullgren, trafikforskningschef Folksam, telefon 08-772 74 35, 0708-31 68 35
Anders Ydenius, trafikforskare Folksam, telefon 08-772 62 86, 0708-31 62 86
Jan Snaar, miljöchef Folksam, telefon 08-772 65 63, 0708-31 69 63

De senaste åren har en ny generation bilsäkerhetssystem introducerats. Det är så kallade aktiva system som kontinuerligt känner av omgivningen och trafiksituationer i syfte att varna bilföraren eller aktivt gripa in om en olyckssituation är förestående.

– Vår forskning visar att de system som har störst potential att minska trafikskador är automatiskt bromsande system. Men även system som varnar vid oavsiktliga filbyten eller om bilar kommer in från sidan kan ha en positiv effekt, säger Anders Kullgren, trafikforskningschef Folksam.

Autobroms klarar i dagsläget av att varna för fordon i samma körriktning, stillastående fordon, fotgängare och vissa stillastående objekt. Det finns även system som varnar för till exempel trötthet och system som ser i mörker.

Folksams beräkningar utifrån verkliga olyckor visar att autobroms kan få samma positiva effekt som antisladd och krockkuddar. Potentialen att minska olyckor och skador i frontala kollisioner beräknas till cirka 20 procent om bilarna lyckas bromsa ner hastigheten cirka 35 km/timme innan krock. Vid påkörning bakifrån visar dagens system en potential att minska whiplashskador med långvariga symtom med cirka 30 procent.

I dagsläget finns bilar med autobroms att köpa från nio bilmärken på 26 bilmodeller.* För flertalet modeller går systemen endast att få som tillval och de är dessutom relativt dyra, merparten kring 20 000 till 25 000 kronor.

– Självklart borde biltillverkarna sälja sina bilar med autobromssystemen standardmonterade, precis som antisladd nu är standard. Det är till stor del biltillverkarna som styr hur snabbt de nya säkerhetssystemen slår igenom på marknaden beroende på hur tillgängliga de görs och till vilket pris. Men även att skapa en efterfrågan är viktigt, säger Anders Kullgren.

Endast sex bilmärken har autobroms som standard på vissa varianter av följande bilmodeller: Audi A8, Honda Accord 2,4, Honda CRV 2,0, Lexus GS, Mercedes S600, Volvo XC60, S60/V60. De flesta modeller med autobroms är än så länge relativt dyra. Den billigaste modellen som kan fås med automatiskt bromsande system är en VW Passat TSI 211 GT som ligger strax över 300 000 kronor.

Folksam ger sedan 2008 rabatterad försäkringspremie på bilmodeller med autobroms som standard. Premierabatten gäller Volvo XC60 och S60, Toyota Avensis 2.2 diesel och Lexus GS.

För ytterligare information:
Anders Kullgren, trafikforskningschef Folksam, telefon 08-772 74 35, 0708-31 68 35
Andreas Jerat, presschef Folksam, telefon 08-772 62 12, 0708-31 58 01

* För lista över bilar med autobroms som standard eller tillval, se bilaga.

Här kan du se webbsändningen av Folksams presseminarium: ”Så effektiva är nya aktiva bilsäkerhetssystem” som genomfördes 20 oktober 2010.

Vad händer om man jämför Folksams rapport ”Hur säker är bilen?”, EuroNCAP:s tester och Bilprovningens årliga besiktningsresultat över de bästa och sämsta bilarna? Man får en lista över bilar som är trafiksäkra både vad gäller krocksäkerhet och funktion.

Sju av 395 granskade bilar får högsta betyg i undersökningen. De har fem stjärnor i EuroNCAP/högsta betyget i ”Hur säker är bilen?”, antisladd som standard, ett dokumenterat effektivt whiplashskydd och är minst 25 procent bättre än medelbilen i Bilprovningens statistik**.

Begagnade bilar fram till 2006 med hög krocksäkerhet och bra besiktningsresultat (utan inbördes rangordning):
Honda Civic 2006
Lexus IS 2006
Saab 9-5 2004-2006
Toyota Avensis 2005-2006
Toyota Prius 2004-2006
Toyota Camry 2001-2003
Volvo S40/V50 2004-2006

– Det är viktigt att skaffa kunskap om bilmodellen innan man köper begagnad bil. Det kan bli avgörande för både trafiksäkerhet och bilekonomi och påverkar hur nöjd man blir med bilköpet. En bra hjälp är Bilprovningens webbtjänst Bilsmart.se, säger Gun-Britt Ljungdahl, marknadsanalytiker på Bilprovningen.

– I år kommer över en miljon begagnade bilar att byta ägare i Sverige. Som bilist finns det ingen anledning att nöja sig med begagnad bil som inte får högsta betyg när det gäller krocksäkerhet och funktion, säger Maria Krafft, chef trafik och miljö, Folksam.

Undersökta bilar med hög krocksäkerhet men med hög andel underkända bilar
Renault Laguna 2001-2006
Renault Megane 2003-2006
Volvo XC 90 2002-2006

Undersökta bilar med bra besiktningsresultat men låg krocksäkerhet
Ford Ka 2006
Hyundai Atos 2001-2006

En tabell över de granskade bilarna bifogas detta pressmeddelande samt finns att ladda ner på www.folksam.se/trafiksakerbil eller på www.bilprovningen.se/press

För ytterligare information:
Maria Krafft, chef trafik och miljö, Folksam, telefon 08-772 71 84, 0708-31 62 26
maria.krafft@folksam.se
Gun-Britt Ljungdahl, marknadsanalytiker, mobil: 0736-88 22 15, e-post:
gunbritt.ljungdahl@bilprovningen.se
Morgan Isacsson, tekniskt sakkunnig, mobil: 0736-88 21 76, e-post:
morgan.isacsson@bilprovningen.se
Cecilia Blom Hesselgren, informationschef, mobil: 0706-87 03 66, e-post:
cecilia.blom.hesselgren@bilprovningen.se
Andreas Jerat, pressansvarig Folksam, telefon 08-772 62 12, 0708-31 58 01, e-post: andreas.jerat@folksam.se

*Undersökningen omfattar till och med modellåret 2006. Utav 395 bilmodeller gjordes följande urval:
- högsta betyg i ”Hur säker är bilen?” eller fem stjärnor i EuroNCAP.
- besiktningsresultat som ingår i Bilprovningens rapport ”Bilens starka sidor och svaga punkter”.
** Andelen bilar som får underkänt för en viss årsmodell ska vara minst 25% bättre än medelbilen för samma år.

– Det mest anmärkningsvärda i undersökningen är att de statliga myndigheterna gjort avsevärt sämre inköp än tidigare vad gäller både säkerhet och klimatkrav. De har gått från en topplacering till att vara sämst inom hela den offentliga sektorn. Företagen har gjort sämre bilval än den offentliga sektorn när det gäller krav på låg klimatpåverkan, men har ändå förbättrat sina inköp väsentligt sedan 2007, säger Anders Kullgren, trafikforskningschef på Folksam.

Tjänstebilar som uppfyller krav på säkerhet och låg klimatpåverkan

Landstingen placerar sig i topp när det gäller att klara båda kraven på säkerhet och låg klimatpåverkan. Hela 67 procent av landstingens 1 643 nya tjänstebilar klarar dessa, vilket kan jämföras med företagens 50 560 nya bilar där endast 47,7 procent klarar båda kraven. Västernorrlands läns landsting placerar sig i topp, medan Värmlands läns landsting får lägst placering av landstingen i Folksams Tjänstebilsindex 2010.

Kommunerna är näst bäst i sina bilköp, 63,2 procent av bilarna klarar båda kraven. I hela 37 av landets kommuner klarar 100 procent av de nya tjänstebilarna både kraven på säkerhet och låg klimatpåverkan. Sämst är kommunerna i Gävleborgs län där endast 25 procent av de inköpta bilarna klarar kraven.

Statliga myndigheter och verk är bra när det gäller säkerhetskraven, men sämre avseende bilars klimatkrav. Resultatet har förvånansvärt nog försämrats sedan 2007 både avseende säkerhet och klimatpåverkan. Bland de myndigheter som köpte in tjänstebilar 2009 finns ändå elva myndigheter där samtliga nya bilar klarar båda kraven. Sämst är Försvarets Materielverk, Försäkringskassan och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, där inga av bilarna klarar båda kraven.

– Totalt sett så verkar offentlig sektor och företag i allt större utsträckning välja säkra bilar med låga utsläpp. Av det totala utbudet av nya bilar klarade bara åtta procent Folksams krav 2009, men av de bilar offentlig sektor och företag köpte under 2009 klarade hela 49,7 procent våra krav. Det är ett glädjande bevis på att allt fler gör medvetna val av säkra tjänstebilar med låg klimatpåverkan, säger Anders Kullgren.

För listor i sin helhet och definition av krav, se bilagor.

För ytterligare information:
Anders Kullgren, trafikforskningschef Folksam, telefon 08-772 74 35, 0708-31 68 35

– Det är glädjande att utvecklingen av whiplashskydd har gått så snabbt framåt. 2005 uppfyllde bara 16 procent av modellerna Folksams krav, 2008 hade andelen ökat till 35 procent, och i årets test får hela 51 procent godkänt. Det är tydligt att konsumenttesterna har fått tillverkarna att prioritera utvecklingen av whiplashskydd, säger Anders Kullgren, trafikforskningschef Folksam.

Testet av whiplashskydd i bilstolar har genomförts av engelska Thatcham som är en samarbetspart i IIWPG. Det omfattar 237 bilmodeller, varav 78 är testade i år. Av årets testade modeller fick hela 51 procent det bästa resultatet på testskalan, 20 procent bedömdes som acceptabla, 20 procent som bristfälliga och 9 procent som dåliga. Folksam rekommenderar endast bilar med resultat i den bästa klassen.

I toppen återfinns Alfa Romeo, Audi, BMW, Mercedes, Saab och Volvo, där whiplashskyddet i samtliga modeller får bästa resultat. Sämre gick det för Citroën, Daihatsu, Ford, Landrover, Opel och Suzuki där flera modeller per märke får underkänt testresultat.

I testet bedöms först huvudstödets geometriska placering. Om det får ett acceptabelt utfall krocktestas bilstolen på en släde körd i 16 km/tim. Därefter mäts vilka krafter som påverkar krockdockans nacke. Detta summeras till ett totalresultat efter skalan bra-acceptabelt-bristfälligt-dåligt.

– Men även om allt fler bilar i testerna får allt bättre resultat, så ser vi fortfarande brister i verkligheten. De skyddar till exempel inte kvinnor lika bra som män, vilket Folksam visade hösten 2009. Vi behöver fortsätta att jämföra resultat från krocktester med studier från verkliga olyckor för att klargöra hur väl testerna speglar verkligheten. Stämmer inte resultaten måste utvärderingen av testerna omvärderas, säger Anders Kullgren.

För mer information, filmer av whiplashtestet och testet i sin helhet se:
www.folksam.se/whiplashtest

* För lista över bilar med bästa resultat i whiplashtestet, se bilaga.

För ytterligare information:
Anders Kullgren, trafikforskningschef Folksam, 08-772 74 35, 0708-31 68 35
Andreas Jerat, presschef Folksam, telefon 08-772 62 12, 0708-31 58 01